Fullmaktens innebörd

I en nyligen meddelad dom påvisades vikten av att ge fullmakt på ett korrekt sätt. Är det riskfritt att lämna sin e-legitimation med tillhörande kod till sin sambo?

Att ge fullmakt åt någon annan att agera ombud är ganska vanligt, men har den som ger fullmakt alltid klart för sig att hans agerande kan innebära att han har lämnat en fullmakt och vad fullmakten innebär? Högsta domstolens dom den 9 december 2021 i mål nr T 930-21 ger en inblick i att det kan vara klokt att ha en insikt om de olika fullmaktsformerna och vad de innebär.

I rättsfallet lämnade André sin e-legitimation, ett så kallat bank-ID, med tillhörande kod till sin sambo. Syftet var att hon skulle betala hans del av hushållets räkningar. Utan Andrés tillstånd använde hon e-legitimationen för att ta lån i hans namn hos Svea Ekonomi. Beloppet, 20 000 kr, betalades ut till Andrés konto, varefter hon förde över delar av beloppet till sitt eget konto.

När betalning uteblev ansökte Svea Ekonomi om betalningsföreläggande mot André. André bestred betalningsansvar. Både tings- och hovrätten dömde till Andrés fördel. Båda domstolarna ansåg att när sambon tog lånet så gick hon utanför sin behörighet att företräda André och att André därför inte var betalningsskyldig. Högsta domstolen dömde i stället till Svea Ekonomis fördel. Utöver huvudfordran förpliktas André att betala Svea Ekonomis rättegångskostnader om närmare 120 000 kr jämte ränta enligt räntelagen. Så nej, det är inte riskfritt att lämna sin e-legitimation med tillhörande kod till sin sambo. Det resulterade i ett dyrt lån som André nu får betala!

Du finner domen här >>

Tillitsfullmakt

I rättsfallet hade sambon en så kallad tillitsfullmakt. En tillitsfullmakt grundar sig på att tredje man (Svea Ekonomi) hyser en befogad tillit till att den som uppträder på huvudmannens (Andrés) vägnar (sambon) har rätt att rättshandla för huvudmannen. En ytterligare förutsättning för att en tillitsfullmakt ska föreligga är att de omständigheter som ligger till grund för bedömningen av att det har förelegat en befogad tillit på ett relevant sätt kan knytas till huvudmannen.

Tre förutsättningar ska föreligga för att det ska vara fråga om en tillitsfullmakt.

1. Tredje man (Svea Ekonomi) ska hysa en befogad tillit till att den som uppträder på huvudmannens vägnar (sambon) har rätt att rättshandla för huvudmannen (André).
2. Omständigheterna som ligger till grund för tredje mannens tillitsbedömning ska på ett relevant sätt kunna knytas till huvudmannen.
3. Huvudmannen ska ha insett risken för att omständigheterna kan föranleda tredje man att hysa en befogad tillit till att mellanmannen är behörig.

Huvudmannen kan trots att förutsättningarna är uppfyllda undgå avtalsbundenhet. Om huvudmannen kan visa att han har saknat möjligheter att förhindra att missförstånd uppkom, kan det leda till att huvudmannen inte blir bunden av mellanmannens handlande.

En tredje man har typiskt sett anledning att utgå från att en e-legitimation med hög säkerhetsnivå, såsom ett bank-ID, normalt används enbart av innehavaren eller i vart fall med innehavarens tillåtelse. I det senare fallet kan förutsättningarna för tillitsfullmakt bli uppfyllda och detta även om andra rättshandlingar företas än de som huvudmannen har avsett att mellanmannen skulle företa. Mellanmannens behörighet sträcker sig emellertid aldrig längre än den befogade tilliten hos tredje man. Tredje man har normalt anledning att ha befogad tillit till att en sådan användning som avser ordinära transaktioner, däribland upptagande av mindre lån, härrör från e-legitimationens innehavare. Om e-legitimationen däremot används för rättshandlingar av mera speciellt slag, såsom upptagande av större lån, har tredje man mindre anledning att hysa befogad tillit. Det gäller i synnerhet när innehavaren är konsument. I sådana fall kan det krävas att tredje man gör ytterligare kontroller för att få bekräftat att rättshandlingen härrör från innehavaren.

Olika fullmakter

Bestämmelserna om fullmakt finner vi i avtalslagen. En fullmakt kan lämnas genom meddelande från huvudmannen till tredje man (2 kap. 13 § avtalslagen), genom kungörelse (2 kap. 14 § avtalslagen), i en skriftlig handling (2 kap. 16 § avtalslagen) eller genom ett meddelande från huvudmannen till fullmaktshavaren (2 kap. 18 § avtalslagen, så kallad uppdragsfullmakt). En fullmakt kan även grundas på att någon intar en ställning som medför behörighet (2 kap. 10 § andra stycket avtalslagen, så kallad ställningsfullmakt). Lagens bestämmelser är inte uttömmande. Exempelvis förekommer även fullmaktsförhållande till följd av konkludent (faktiskt) handlande från huvudmannen. Vidare förekommer toleransfullmakt (att huvudmannen tidigare har tolererat att någon har handlat för hans räkning) och kombinationsfullmakter (när flera omständigheter tillsammans konstituerar en fullmakt).

Som framgår av rättsfallet är det viktigt att ha klart för sig vilka olika fullmakter som finns, när man agerar så att man ger någon en fullmakt och vad fullmakten innebär. Okunskap kan få tråkiga konsekvenser.